Svenskt översättarlexikon

Efter det att Sverige 1995 gått med i EU startades flera översättarutbildningar i landet, så till exempel vid Göteborgs, Lunds, och Uppsala universitet. Syftet var att tillgodose behovet av facköversättare med professionell kompetens för verksamhet inom offentlig och privat sektor. Vad som saknades var en utbildning med tyngdpunkt på det konstnärliga hantverket, en inriktning som snarare liknade de konstnärliga högskolornas utbildning än de traditionella universitetens.

En möjlighet att starta en ny typ av översättarutbildning erbjöd den 1996 grundade Södertörns högskola. Dess huvudfinansiär för forskning, Östersjöstiftelsen, ville stödja studier med anknytning till Östersjöregionen och Östeuropa och högskolan välkomnade nya undervisningsformer och tvärvetenskapliga ämnesbeskrivningar. Ett av de första forskningsprojekten var Kulturer i dialog under ledning av professor Lars Kleberg. Enligt forskningsplanen, som sändes till Östersjöstiftelsen våren 1997, hade projektet som övergripande syfte att samla en del av landets kompetens och kunnande om Östersjöländerna inom en gemensam ram av ”kultur- och kulturkontakter som språkbaserade fenomen, vilka kan förstås i termer av översättning”. Av flera förslag till kurser på den nystartade högskolans program var konceptet Litterärt översättarseminarium ett av de mest innovativa och intressanta.

Ansökning till utbildningen skulle ske med arbetsprover, precis som när en fotograf eller en konstnär söker med sin foto- eller konstmapp. Det betonades att litterär översättning är ett konsthantverk. Färdighet skulle inte nås genom språkundervisning, teoristudier eller övningsexempel ”utan framför allt genom handledning från bästa tänkbara expertis”, som det hette i forskningsplanen för år 1997/98.

Med en förebild i utbildningen Litterär gestaltning, som hade startats vid Göteborgs universitet 1996, ville Litterära översättarseminariet på Södertörns högskola arbeta med översättning i praktiken. Läsåret 1998/99 startade tre parallella språkgrupper, alla i östersjöspråk: polska (handledare Anders Bodegård), ryska (Lars Erik Blomqvist) och tyska (Ulrika Wallenström). Året därpå tillkom en grupp som översatte från franska (Jan Stolpe). Läsåret 2000/2001 utökades seminariet med en finsk grupp (Camilla Frostell).

Ett trettiotal ansökningar inkom till de första kurserna, som gavs på halvtid under fyra terminer. Handledarkollegiet valde ut de studenter som skulle antas på underlag av insända arbetsprover. Då rektor Per Thullberg undrade om det inte skulle krävas akademiska betyg i språk för antagning fick han svaret att det inte behövdes: handledarna Ulrika Wallenström och Jan Stolpe saknade själva betyg i sina respektive språk, tyska och franska. I centrum stod arbetet med texterna och det handledda samtalet om arbetsprocessen i de små grupperna. Förutom gemensamma seminarier och textdiskussioner i språkgrupperna erbjöds också öppna föreläsningar, där översättare, kritiker, förläggare, författare och forskare talade om sina erfarenheter av översättarens arbete inför kursdeltagarna och en intresserad allmänhet. Ett urval av de närmare åttio föreläsningarna finns utgivet av Lars Kleberg i boken Konsten att översätta. Föreläsningar 1998–2008. Under årens lopp fortsatte kontakterna och idéutbytet mellan översättarseminariet och Litterär gestaltning, inte minst vid årliga gemensamma helgsammankomster på Nordiska folkhögskolan i Kungälv.

De första årens tydliga inriktning på östersjöspråken hängde samman med att verksamheten finansierades av Östersjöstiftelsen. Rektor Per Thullberg godkände dock efter bara ett år att Jan Stolpe kunde tillträda som handledare för en grupp översättare från franska. Med fortsatt generöst stöd från Östersjöstiftelsens kunde Litterära översättarseminariet under de följande åren utvidgas till att omfatta tvååriga halvtidskurser i att översätta från estniska (Enel Melberg), tjeckiska (Mats Larsson), turkiska (Birgit Schlyter) och arabiska (Tetz Rooke). År 2001 tillkom gruppen Litterär översättning från svenska till polska, på helfart. Handledare var den polske författaren och översättaren Zbigniew Kruszyński. De polska deltagarna, till största delen studenter från Polen, tvekade inte att ta sig an klassiker som Hjalmar Söderberg och Harry Martinsson. Men också författare som Torgny Lindgren, Agneta Pleijel, Anne Swärd, Mikael Niemi och många andra kom efterhand ut på polska förlag.

Litterära översättarseminariets betydelse var att det säkrade återväxten av svenska översättare i redan etablerade språk som tyska och franska och utbildade flera nya inom språk som tjeckiska, turkiska och arabiska. Engagerade och entusiastiska kursdeltagare kom att grunda egna förlag. Först var Nils Håkanson med förlaget Ruin, följd av Helén Enqvist med Sekwa som satsade på franska kvinnliga författare. Jörn Lindskog försökte hitta ett förlag som ville ge ut Uwe Timms Upptäckten av currywursten, som han hade arbetat med under seminarietiden. Då inget förlag nappade grundade han tillsammans med Johan Thorén förlaget Thorén & Lindskog (TL= Tyskspråkig Litteratur). Aspekt förlag, som ger ut tjeckisk litteratur, drivs av Mats Larsson, lektor vid TÖI, som var handledare 2006–2008, och av Tora Hedin och Lova Meister, som båda deltog i den första tjeckiska gruppen. En alldeles speciell förlagsidé, nämligen noveller i fickformat, lanserades av Lena Hammargren från den tyska gruppen. I novellformen såg hon en stor möjlighet att nå ut till läsarna och förlaget Novellix utger idag förutom nyskrivna och klassiska svenska texter översatt litteratur bland annat från tyska, norska och ryska.

År 2011 var tyskspråkig litteratur huvudtema på Bokmässan i Göteborg. I samarbete med Goethe-Institutet i Stockholm och de österrikiska och schweiziska ambassaderna kunde Litterära översättarseminariet ge ut en antologi, Nytt på tyska – nu på svenska med tidigare oöversatta texter från Österrike, Schweiz och Tyskland. Alla medverkande översättare var, eller hade varit, kursdeltagare på Litterära översättarseminariet på Södertörns högskola.

Under sina tretton år leddes Litterära översättarseminariet först av Lars Erik Blomqvist (1998–2007), sedan av Aimée Delblanc (2008–2012), som också var handledare för den tyska gruppen från 2005 till 2012. Hon efterträdde Lars W. Freij som från 1999 varit ansvarig för den tyska gruppen efter Ulrika Wallenström. Kursadministratör var Karin Grelz fram till 2006 och därefter Lisa Mendoza Åsberg, båda kursdeltagare de första två åren. En presentation av såväl handledare som deltagare, liksom ett urval texter fram till år 2007, finns i boken ö.a.*: översättarens anmärkning – en antologi. Under åren 1998–2012 deltog drygt 200 översättare i seminariet, och lika många böcker kom ut under tiden, i genomsnitt en bok per deltagare. De 70 deltagarna i gruppen som översatte från svenska till polska svarade dessutom under elva år för omkring 120 titlar (inklusive deckare och barnböcker) som gavs ut i Polen.

Litterära översättarseminariet vid Södertörns högskola blev med tiden ett begrepp och en viktig faktor i det svenska litterära livet. Det blev även uppmärksammat utanför landets gränser. Många hörde av sig och ville lära känna verksamheten och dess metod närmare. Projektledaren inbjöds i april 2012 till Peking för att där på olika universitet föreläsa om ”Södertörnmodellen”, som den kom att kallas.

En kurs i att översätta från kinesiska hade redan planerats 2012, något som dock aldrig kom att ske eftersom högskolans ledning på våren beslöt att med omedelbar verkan stoppa antagningen av nya studenter till seminariet. Då flertalet handledare var timarvoderade betydde det att seminariet inte kunde fortsätta. Ledningen hävdade att de små språkgrupperna om vardera fem till sex deltagare var för dyra och att tilldelningen från Östersjöstiftelsen på grund av bankkrisen hade krympt. Genom slopandet av öronmärkningen av medel för seminariet, som Östersjöstiftelsen dittills generöst hade beviljat, kunde högskolans ledning agera. Nedläggningen väckte stor uppmärksamhet, men inga protester hjälpte. Ledningen var inte beredd att utreda alternativa finansieringsformer, inte heller att försöka omvandla seminariet till konstnärlig utbildningslinje.

Erfarenheterna från Litterära översättarseminariet på Södertörns högskola kunde delvis föras vidare då ett seminarium etablerades på Akademin Valand, den konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Våren 2014 startades där ett magisterprogram i litterär översättning som fortsätter och vidareutvecklar traditionen från Södertörns högskola. Det första året gavs programmet på helfart med språken engelska (handledare Erik Andersson och Niclas Hval), tyska (Linda Östergaard) och arabiska (Tetz Rooke). Från våren 2015 har magisterprogrammet givits på halvfart (4 terminer) med seminariegrupper i engelska (Niclas Hval), tyska (Linda Östergaard), spanska (Annakarin Thorburn) och franska (Magdalena Sørensen).

En fullständig lista över alla handledare och studenter som deltog i seminarierna på Södertörn återfinns här.