Claës Gripenberg, 1911–1976
(Omdirigerad från Saga Gripenberg)
Claës Göran Gripenberg föddes i Helsingfors den 16 januari 1911 som son till Frans Mikael Gripenberg och dennes hustru Olga Sofia Marguerite, född Mannerheim och syster till militären och statsmannen Gustaf Mannerheim. Båda föräldrarna var väl förankrade i den finlandssvenska adeln. Fadern var lantbrukare, därtill bland annat generalsekreterare i Finlands Röda Kors. I familjen fanns också en yngre syster.
Gripenberg tog studentexamen vid Nya svenska läroverket i Helsingfors 1928, gick i kadettskola 1929−1931 och placerades därefter i Nylands dragoner. Under 1930-talet genomgick han fortsatt militär utbildning vid kavalleriets underofficersskola, och som ryttare tävlade han för Finland vid internationella tävlingar. Under vinterkriget och fortsättningskriget förde Gripenberg befäl vid Karelska näset och mottog senare utmärkelser för sina insatser. En militär bana tycktes utstakad, men efter en kort tid som byråofficer lämnade Gripenberg armén som major 1946 för att verka inom tryckeri- och förlagsbranschen. Han gifte sig 1944 med Saga Margareta Funck; paret fick tre barn.
År 1952 flyttade familjen till Sverige, där Claës Gripenberg etablerade sig som yrkesöversättare. Han var också verksam inom tidningsvärlden och bland annat knuten till Svenska Dagbladets utlandsredaktion som översättare.
Som skönlitterär översättare och facköversättare utvecklade Gripenberg en enastående produktivitet med uppemot tvåhundra titlar publicerade under ett knappt kvartssekel, och det på en kvalitativt hög nivå. Åtminstone ett tjugotal av verken översattes tillsammans med hustrun. Claës Gripenberg hörde till den grupp produktiva men ändå högt respekterade översättare som återkommande fick beröm i pressen för ”en säker hand”. Samtidigt förde han något av den anonyma tillvaron hos en yrkesöversättare i ett storförlags stall – i Gripenbergs fall i första hand Bonniers.
Claës Gripenberg översatte huvudsakligen från engelska, men också från tyska och franska. Urvalet var brett och omfattade romaner och barnböcker, facklitteratur och underhållningslitteratur. Han fick ofta ta hand om verk – såväl skönlitteratur som fackprosa – som behandlade politik och historia. Gripenberg blev något av specialist på politiska biografier och böcker om andra världskriget. Verkförteckningen innehåller en lång rad titlar av militärhistoriskt intresse.
Den historiska och militärhistoriska kompetensen förenades med ett säkert stilistiskt uttryck i översättningar av historiska romaner med militär tematik av André Malraux, C.S. Forester, John Masters, Cornelius Ryan och andra. Gripenberg översatte en mängd biografier och memoarer om eller av centrala personer i den moderna historien − de Gaulle, Lenin, Marx, Trotskij och andra. Under framförallt 1960-talet blev den ryska och sovjetiska tematiken särskilt vanlig i uppskattade översättningar av exempelvis Kropotkins En anarkists minnen (1968) och prestigefulla uppdrag som Milovan Djilas Samtal med Stalin (1962) eller Nikita Chrusjtjovs utsmugglade memoarverk Chrusjtjov minns (1971), vilket översattes från engelska. Ett annat uppmärksammat verk i genren var översättningen av Jacques Casanova de Seingalts memoarer i två volymer (1962). Bland de historiska titlarna kan nämnas Gibbons Romerska rikets nedgång och fall i två band (D.M. Lows förkortade version; 1965−1966), med ett flertal senare omtryck, och Georges Lefebvres Den franska revolutionens bakgrund och orsaker (1961).
Det skönlitterära urvalet var mindre, sett till antal titlar, men innehöll flera framstående namn. Av 1991 års Nobelpristagare i litteratur Nadine Gordimer översatte Gripenberg tre romaner 1956−1965 och av Norman Mailer flera faktaverk och romaner. Uppmärksammade blev de skandalomsusade bästsäljarna Peyton Place (1958; tillsammans med hustrun) av Grace Metalious och John Fowles Den franske löjtnantens kvinna (1971; dikterna tolkade av Åke Ohlmarks). Bland översättningarna från tyska och franska märktes romaner av Honoré de Balzac, Hans Fallada och Erich Maria Remarque.
När det kom till mer utpräglad underhållningslitteratur översatte Gripenberg framförallt deckare och thrillers, och urvalet följde i stort sett tidens modeväxlingar, från Leslie Charteris Helgonetserie och detektivromaner av J.D. Carr till politiska thrillers av Frederick Forsyth. Även för dessa översättningar fick Gripenberg ofta beröm i pressen för ett samvetsgrant arbete.
För barn översatte Gripenberg inte sällan tillsammans med hustrun. Hit hörde en populär version av Jules Vernes Till jordens medelpunkt (1956) samt andra klassiker som Dumas Myladys son (1961), en mycket populär version av Dickens Oliver Twist (1962), Swifts Gullivers resor (1965) samt några av Walter Farleys böcker om Svarta hingsten.
Claës Gripenberg har också gått till historien som drink: i vännerna Sjöwall-Wahlöös polisromaner förekommer ”Gripenbergaren” som en svag grogg, vars recept enligt romanen kom från en finlandssvensk kavalleriofficer. Björn Hasselblad har beskrivit Claës Gripenberg som en ”kavaljer av den gamla skolan, som mestadels fick slita hårt, men som också – om andan föll på – kunde bära monokel med bibehållen värdighet”.
Han avled på Lidingö den 20 december 1976.