Kitty Knös, 1919–2000
Kitty Haeger föddes den 14 juni 1919 i Stockholm men växte upp i Vänersborg. Fadern Ivan Hæger tillhörde en välbärgad fabrikörssläkt. Själv var han läkare. Modern Ester Londin var hemmafru. Kitty gick åtta klassers flickskola och fick åka på språkstudier i England och Schweiz. Hon började studera språk i Stockholm 1941, men fil.kand. avlade hon i Uppsala 1945. Hon tog också kurser vid Jenny Åkerströms Hushållsskola i Stockholm, Gotthardska Handelsskolan i Vänersborg och Uppsala Fackskola för huslig ekonomi. År 1946 gifte hon sig med officeren och senare rådmannen Gustaf Knös, son till översättaren Börje Knös. Under de följande åren arbetade hon vid Uppsala stadsbibliotek. Paret fick snart två söner och Kitty Knös blev istället hemmafru. Familjen bosatte sig i Nockeby, Stockholm. Tillsammans med maken skulle hon senare, 1994, flytta tillbaka till Uppsala.
När barnen blivit lite äldre kunde Knös återuppta sina tidigare intressen. Vid slutet av 1960-talet ska hon ha gått en facköversättarkurs i Stockholm och bland annat sökt arbete som textare för Svensk Television, en tjänst hon inte fick då hon var för nitisk och inte förmådde arbeta tillräckligt snabbt. Istället öppnades en dörr in i förlagsvärlden av en kusin som drev det lilla Hæger förlag, för vilket Knös översatte kokboken Läckert! Roligt! Grillat! (1970). Talande för hennes enträgna arbetsmetod var att familjen noggrant fick grilla sig igenom hela boken för att allt skulle bli rätt. Knös skulle senare översätta den semilitterära matlagningsbok Georg Bernard Shaws vegetariska kokbok (1977).
Det första skönlitterära uppdraget från ett större förlag kom från B. Wahlström med Hur dog Sylvie? (1975) av fransmannen Michel Lebrun (pseudonym för Michel Cade). Boken ingick i förlagets serie Månadsdeckaren, för vilken Knös under de följande åren skulle översätta flera titlar. Hon låg också bakom ett par engelska och amerikanska romaner för andra av förlagets serier som Månadens roman, Månadens kärleksroman och TV-deckaren. Knös skulle ofta varva uppdrag för ”kioskserierna” med mer prestigefulla uppdrag. För Forumbiblioteket översatte hon 1976 En vinter på Mallorca av George Sand och för samma förlag Den första och sista dagen av den ryske författaren David Markisj (1977, från engelska).
För större förlag översatte Kitty Knös under de kommande åren både högprestigelitteratur som Françoise Sagans Den osäkre älskaren (1981) och underhållande litteratur i stil med Jacqueline Briskins historiska kärleksroman Paloverde (två delar 1981–1982) och den brittiske journalisten Noel Barbers flerbandsromaner Farväl till Frankrike (1984) och Sakkara (1986), som trycktes om flera gånger. Uppmärksammad blev Maurice Denunziéres omfattande historisk-romantiska Louisiana-cykel i sex delar (1978–1982). Det var kärlek och spänning i internationella miljöer; sällan sådant som hyllades av kritikerna men som säkert gav viktiga bidrag till förlagens kassor. För Trevis serie Fontänklassiker översatte hon två verk av Antonia White.
Även om Kitty Knös ofta ägnade sig åt en mer lättsam, ibland trivial litteratur var hon mycket noggrann i sitt arbete och ville inte gå med på att sänka nivån bara för att situationen gav utrymme till det. Inget drällande och inget slarv, var mottot. Hon gjorde ofta omfattande efterforskningar, och vid middagskonversationer kunde hon ange korsningar i någon storstad hon aldrig besökt eftersom hon översatt en historisk roman som utspelat sig där.
Kitty Knös dog den 15 april 2000 i Uppsala.