Hilda Sachs, 1857–1935
Hilda Sachs föddes den 13 mars 1857 i Norrköping som dotter till handlanden Johan Gustaf Engström och hans maka Gustafva. Efter Rundstedtska flickskolan i Norrköping och examen från Högre lärarinneseminariet våren 1881 tjänstgjorde hon vid flickskolor i Stockholm tills hon 1886 gifte sig med den danskfödde blomsterhandlaren Karl Sachs.
Hilda Sachs var präglad av det kulturradikala 1880-talet. Hon engagerade sig särskilt i arbetet för kvinnans politiska rösträtt, de ensamstående mödrarnas och de utomäktenskapliga barnens situation och i kampen mot den reglementerade prostitutionen.
Redan 1893, vid 36 års ålder, blev hon änka med försörjningsansvar för två barn i förskoleåldern. I och med det började hennes mångåriga verksamhet som journalist, författare och översättare.
Från 1895 till pensioneringen 1920 arbetade Hilda Sachs som frilansjournalist. Under årens lopp var hon främst verksam i liberala och konservativa tidningar som Dagens Nyheter, Nya Dagligt Allehanda, Stockholmsbladet och Svenska Dagbladet. Men hon skrev också, under pseudonymen Helena Vik, i Folkets Dagblad Politiken på yttersta vänsterkanten. Vid sidan av dagspressjournalistiken medverkade hon även i tidskrifter som Idun, Dagny och Rösträtt för kvinnor.
Vid två tillfällen fick Hilda Sachs uppdrag som utrikeskorrespondent. Det första var som Pariskorrespondent för Dagens Nyheter 1895–1898 och Nya Dagligt Allehanda 1897–1898, det andra var som Romkorrespondent för Svenska Dagbladet 1908–1910.
Trots att Sachs fann sig väl till rätta som journalist hade hon en längtan after att ”skriva litterära saker”, och år 1900 debuterade hon med romanen Evig sommar, som senare följdes av ännu två romaner, Marta (1901) och Den besegrade lyckan (1907). Kritiken var huvudsakligen positiv och Oscar Levertin betecknade hennes språk som ”rent och genomskinligt”.
Efter att ha etablerat sig såväl journalistiskt som skönlitterärt utökade hon sin verksamhet till att även gälla översättningsuppdrag. År 1902 kom hennes första översättning, från danska, av Karl Larsens roman Sexton år. Kunskaperna i danska hade hon fått genom sitt äktenskap med Karl Sachs och besöken hos hans släktingar i Köpenhamn.
I fortsättningen gjorde Hilda Sachs merparten av sina översättningar från franska, ett språk som hon behärskade genom sin utbildning och årslånga vistelser i Paris. Det rörde sig framför allt om romaner av 1800-talsförfattare som George Sand, Honoré de Balzac och Émile Zola. Av George Sand översatte hon flest arbeten: Lucrezia Floriani (1905), Teverino (1907) och Lélia (1909).
Totalt översatte hon ett tiotal arbeten, varav merparten var skönlitterära. Men hon översatte också ett antal icke-fiktiva verk. Ett sådant var, också från franska, den ryske anarkisten Kropotkins arbete Erövringen av brödet. Kropotkins lära representerades i Sverige av ungsocialisterna under ledning av Sachs nära vän Hinke Bergegren, och det var särskilt Erövringen av brödet som lästes och diskuterades. Vidare översatte hon det populärvetenskapliga arbetet Urania av den franske astronomen Camille Flammarion (1842–1925), som författade en rad uppskattade populärvetenskapliga böcker inom astronomi och andra naturvetenskaper.
Vid sidan av verksamheten som skribent och översättare spelade Hilda Sachs en viktig roll inom kvinnorörelsen. Hennes språkkunskaper och utlandsvana kom även rösträttsrörelsen till godo. Hon bevistade de flesta internationella rösträttskongresserna och rapporterade från dem i utförliga artiklar. År 1911 översatte hon Alice Zimmerns bok Kvinnornas rösträtt i skilda länder från engelska. År 1919 utkom hennes sista översättning, från franska, av Paul Mariétons bok En kärlekshistoria om George Sand och Alfred de Musset.
Under sin livstid hann Sachs uppleva positiva resultat av den kamp som hon och hennes likasinnade hade fört under decennier. Kvinnorna fick politisk rösträtt, den reglementerade prostitutionen upphävdes och de utomäktenskapliga barnens villkor förbättrades. Hilda Sachs framstår som en av sin tids radikalaste pionjärer inom kvinnorörelsen.
Sachs avled den 26 januari 1935.