Ebba Nordenadler, 1864–1931
Ebba Karolina Magdalena Wester föddes den 18 mars 1864 i Hudiksvall. Hon var dotter till Marcus Wester och dennes hustru Hilda Engelke. Fadern var läroverksadjunkt, redaktör för Hudiksvallsposten och sedermera kontraktsprost i Trögd utanför Enköping. Vid nio års ålder blev Ebba moderlös. Fadern gifte senare om sig med Kristina Ottilia Isaeus. Uppväxten på Veckholms prästgård skulle få en framträdande roll i hennes författarskap.
År 1892 förlovade sig Ebba med jägmästaren Herman Nordenadler, med vilken hon två år senare gifte sig. Paret fick tre barn. Familjen bosatte sig först i Verka, norr om Stockholm, men då maken 1908 utnämndes till extra jägmästare i småländska Eksjö flyttade de dit.
Ebba Nordenadler tycks ha förenat en stark religiositet och en traditionell familje- och kvinnosyn med en god portion livsglädje och en relativt liberal syn på barnlitteratur, vilket framkommer i korrespondensen med olika bokförlag. De mer konservativa åsikter som hon i något sammanhang gav uttryck för verkar också ha gått på tvärs mot hennes egen livsföring som yrkesverksam författare och översättare. Året mellan förlovningen och giftermålet, 1893, avlade den då 29-åriga Ebba maturitetsexamen (motsvarande studentexamen) vid Palmgrenska samskolan i Stockholm, vilket markerar att hon hade ambitioner att självständigt försörja sig. Detta lyckades hon också med − som författare och kanske främst översättare. På mödernet hade hon en förebild i författaren Jenny Engelke. I vänkretsen fanns den särpräglade litteraturkritikern Klara Johanson.
Debuten som översättare hade skett redan före giftermålet, då hon för Beijers skriftserie Läsning för unga flickor översatte en rad flickböcker, huvudsakligen från tyska. Det var också främst inom den genren hon skulle bedriva sitt eget författarskap, med flickböcker som gärna utspelade sig prästgårdsmiljö, men hon gav även ut bland annat sagosamlingar.
Nordenadler skulle under 1900-talets första årtionden bli en av våra mest produktiva översättare, med långt över hundra titlar i verkförteckningen. Hon översatte framförallt barn- och ungdomslitteratur samt underhållningsläsning för vuxna. Också hennes make var från 1890-talets mitt verksam på området, och ofta arbetade de med olika titlar av samma författare. Man kan inte utesluta att paret åtminstone delvis hjälptes åt i detta arbete. Möjligen ansågs det inte alltid lämpligt att en jägmästare översatte barnböcker, kanske ännu mindre spänningslitteratur, vilket eventuellt kan förklara något av omfattningen i Ebba Nordenadlers produktion.
Nordenadler översatte från norska, danska, tyska och engelska. Hon föreslog själv till förlagen titlar som hon ansåg vara lämpliga för översättning; det hände till och med att hon skickade in översättningar på spekulation. I ett följebrev till ungdomsboken Those Twins av E. Davenport Adams, inskickad och översatt i dess helhet, skriver hon: ”Det är ont om böcker för mindre barn och med tanke på att min man förr i världen öfversatt just sådana slags böcker för Norstedtska förlaget, vågar jag hoppas på bättre lycka denna gång” (brev i Norstedts arkiv, 31/3 1916). Norstedts avstår dock från publicering med hänvisning till att ”den moderna pedagogiska riktningen bland recensenterna inom pressen fullständigt skulle nedgöra boken” (8/5 1916). Senare blev boken utgiven med titeln Tvillingarna i Barnbiblioteket Saga. För denna skriftserie skulle Nordenadler inom kort översätta och bearbeta en rad titlar, bland annat grekiska sagor återberättade av Nathaniel Hawthorne, historiska äventyrsberättelser av G.A. Henty och Washinton Irwings Sagor från Alhambra (1919).
Nordenadler övergick alltmer till att arbeta med pojkböcker och flickböcker för Birger Wahlströms förlag. I ett första uppdrag översatte hon två av den danska författaren Anna Baadsgaards flickböcker, vilket enligt förläggaren borde hinnas med på sex veckor. I arbetet ingick att förkorta böckerna genom att, som förläggaren formulerade det, ”borttaga onödiga delar ur originalet” (29/8 1925). Arvodet för de båda översättningarna var 100 kronor, en utgift som säkert lönade sig för förlaget med tanke på de många omtrycken. Under 1926 skrev Nordenadler upprepade gånger till Birger Wahlström med förslag på titlar, däribland Edith Nesbits Drakarnas bok: ”I händelse Ni finner boken för diger, är jag som Ni vet, van vid att ’dra tillsammans’ berättelser.” (29/8 1926).
För en vuxen läsekrets översatte Nordenadler främst humoristiska verk, äventyrsberättelser och detektivromaner, ofta av ett lite mer lättsamt slag. Till Gebers flerbandsutgåva av Maurice Leblancs Arsène Lupins märkvärdiga äfventyr översatte hon två romaner. En annan översättning från franskan var Gaston Leroux uppmärksammade Det gula rummets hemlighet (1908). Ur genrelitteraturen bör också nämnas flera verk av Sax Rohmer (pseudonym för Arthur Henry Sarsfield Ward) om den diaboliske skurken Fu-Manchu.
I korrespondensen med B. Wahlströms framgår det att Nordenadler var mån om att upprätthålla en god språklig kvalitet på sina texter. Hennes frustration över att behöva ge sig i kast med illa skrivet material blir explicit när hon påpekar ”att om författarens språk ibland är klumpigt och tafatt – jag har flera gånger råkat ut för detta – så blir också översättningen inte så ledig”. Men i pressens anmälningar fick hon ofta lovord för sina översättningar, även om det i tidens anda gärna begränsade sig till mycket kortfattade utlåtanden i stil med ”Översättningen är gjord med intelligens och humor”, vilket var omdömet i Svenska Dagbladet (4/12 1920) om hennes arbete med Thackerays Rosen och ringen (1920).
In i det sista var Ebba Nordenadler en ytterst produktiv översättare; under sitt sista levnadsår publicerade hon inte mindre än tre nya arbeten. Hon avled den 19 november 1931.