Aline Cronhielm, 1870–1954

Foto: Svenskt Porträttarkiv

Aline Cronhielm föddes den 20 oktober 1870 på Väppeby gård i Uppsala län som dotter till majoren greve Carl Bernhard Salomon Cronhielm. Fadern hade intresse för politik och var demokratiskt sinnad. Modern hette Aline Charlotta Ottiliana och tillhörde den finländska adelssläkten Björkenheim. Familjen flyttade till Lagnö gård i Södermanland efter att brodern Carl Eric Magnus blivit född 1874. Lagnö skulle kvarstå i familjens ägo till 1895, men under Alines uppväxt skulle de flytta med faderns militära placeringar och bland annat vara bosatta i Borås. Aline Cronhielms omfattande språkkunskaper vittnar om att hon fick en god utbildning, passande en fröken i hennes ställning; det är dock oklart hur denna undervisning gick till ─ sannolikt i hemmet eller möjligen vid någon flickskola. I likhet med flera kvinnliga översättarkollegor ur de övre samhällskretsarna vid denna tid, däribland Fanny Ekenstierna och Hanny Flygare, förblev Aline Cronhielm ogift.

Som författare och översättare kom Cronhielm att verka inom tidens kristet präglade, barnpedagogiska och uppbyggliga inriktning. Med vännen Fanny Ekenstierna skrev Cronhielm Kring lifvets ord. Strödda tankar, samlade och ordnade till dagliga betraktelser (1904), med flera senare utgåvor. För Diakonistyrelsen skrev hon flera texter av sedelärande karaktär, bland andra En svensk gosse. Några bilder från Viktor Rydbergs barndom (1931) och Klassens yngsta. Pullans äventyr (1933), med flera nummer i samma serie.

Cronhielm översatte främst från norska, danska och tyska, men också flera titlar från engelska och enstaka titlar från franska och finska. En av de återkommande utgivarna var frikyrkliga J.A. Lindblads i Uppsala, vilka gav ut översättardebuten Från Carmen Sylvas kungarike. Valda sagor och berättelser (1916) av den rumänska drottningen Elisabet. Det är talande för översättargärningen att knappt någon av Cronhielms översättningar utkom på de vid tiden så expansiva, kommersiellt inriktade barnboksutgivarna i Stockholm; istället skrev och översatte hon för de kristna utgivarna i främst Uppsala och Jönköping.

En del av Cronhielms böcker var av direkt religiös natur, däribland en samling predikningar av den danske prästen Olfert Ricard. Men framför allt översatte hon för barn och unga sådant som var förenligt med hennes religiösa och konservativa livsuppfattning. Hit hörde exempelvis fem översättningar för Evangeliska Fosterlandsstiftelsen av pseudonymen Fru Adolf Hoffman, däribland Äktenskapet – en lycka? En allvarlig fråga till våra döttrar (1919). Denna litteratur producerades ofta för ett helt annat kretslopp än underhållningslitteraturen; den recenserades sällan i dagstidningarna, men desto oftare i de kyrkliga och frikyrkliga tidningarna.

Från mellankrigstidens mitt och framåt förenades de båda kretsloppen i en relativt bred utgivning av norska och danska barn- och ungdomsförfattare som ofta var både kommersiellt framgångsrika och sedesamma. Cronhielm deltog i detta och översatte tio verk av norskan Eugenie Winthers med titlar som En sommar med trollungarna och Fröken Tanklös i flickpension (1933 resp. 1938) samt fem verk av danska författarinnan Estrid Ott.

Aline Cronhielm avled den 28 januari 1954 i Stockholm.