Världens författare kommer till oss via översättningar och genom enskilda översättares arbete. I Svenskt översättarlexikon blir översättarna – de som har skapat halva den svenska nationallitteraturen – synliga med biografi, porträtt och verkförteckning. Lexikonet utvidgas kontinuerligt med nya artiklar och är fortfarande under utveckling. I första omgången presenteras avlidna svenska och finlandssvenska översättare.
Den nya databasen har utvecklats på Södertörns högskolebibliotek under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, översättare och kritiker. Eftersom översättarna är en yrkeskår som av tradition har arbetat i skymundan är artiklarna i Svenskt översättarlexikon ofta resultat av omfattande grundforskning.
En pseudoöversättning är en originaltext som presenteras som en översättning. I Sverige har greppet framför allt använts då svenska författare velat härma populära engelskspråkiga genrer i Vilda västernmiljö.
Med sin översättning av Ivo Andrićs Bron över Drina blev Gun Bergman i ett slag ett välkänt översättarnamn. Under en relativt kort tid som verksam översättare hann hon etablera sig som en framstående tolkare av framförallt jugoslavisk litteratur och av lyrik från skilda språk.
De medeltida Eufemiavisorna, skrivna på knittelvers, tillhör den litteratur som brukar betecknas "riddarromaner". De tre dikterna är – möjligen i konkurrens med helgonlegenderna – Sveriges äldsta egentliga fiktionslitteratur. Den spreds av och vände sig till samhällets yppersta elit. När dessa spännande och romantiska berättelser spreds över Europa i olika handskrifter på olika språk var begrepp som original och översättning ännu inte definierade. De svenska ”vändningarna” av Eufemiavisorna kan utifrån vår tids synsätt kallas omgestaltningar eller parafraser.