Om Svenskt översättarlexikon
Världens författare kommer till oss via översättningar och genom enskilda översättares arbete. I Svenskt översättarlexikon blir översättarna – de som har skapat halva den svenska nationallitteraturen – synliga med biografi, porträtt och verkförteckning. Lexikonet utvidgas kontinuerligt med nya artiklar och är fortfarande under utveckling. I första omgången presenteras avlidna svenska och finlandssvenska översättare.
Den nya databasen har utvecklats på Södertörns högskolebibliotek under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, översättare och kritiker. Eftersom översättarna är en yrkeskår som av tradition har arbetat i skymundan är artiklarna i Svenskt översättarlexikon ofta resultat av omfattande grundforskning.
Översättningsverksamheten i Vadstena kloster
Vadstena kloster har beskrivits som den svenska medeltidens viktigaste skriftproducerande miljö. Birgittinerna i Vadstena, liksom i finländska Nådendal, stod för en betydande översättningshistorisk insats genom att etablera en mer originaltillvänd översättningstradition.
Gustaf Fröding, 1860–1911
I ett brev från 1890, året före hans genombrott som poet, funderar Gustaf Fröding på ett sätt att livnära sig som fri skriftställare: ”Öfversätta från tyska, engelska, franska, fastän det betalar sig dåligt”. Två år senare utger han ett knippe översättningar av Robert Burns, vilka samman med hans tolkningar av enskilda dikter av Shelley och Poe blivit klassiska.
Lisbeth och Louis Renner
Paret Lisbeth och Louis Renner översatte vid 1900-talets mitt ett hundratal romaner, mestadels engelskspråkiga underhållningsverk. Kända blev deras översättningar av C.S. Foresters romaner om Hornblower. Efter makens död fortsatte Lisbeth Renner att översatta och lade då till ungefär lika många titlar till sin långa verkförteckning.