Världens författare kommer till oss via översättningar och genom enskilda översättares arbete. I Svenskt översättarlexikon blir översättarna – de som har skapat halva den svenska nationallitteraturen – synliga med biografi, porträtt och verkförteckning. Lexikonet utvidgas kontinuerligt med nya artiklar och är fortfarande under utveckling. I första omgången presenteras avlidna svenska och finlandssvenska översättare.
Den nya databasen har utvecklats på Södertörns högskolebibliotek under medverkan av litteraturvetare, språkhistoriker, översättare och kritiker. Eftersom översättarna är en yrkeskår som av tradition har arbetat i skymundan är artiklarna i Svenskt översättarlexikon ofta resultat av omfattande grundforskning.
De medeltida Eufemiavisorna, skrivna på knittelvers, tillhör den litteratur som brukar betecknas "riddarromaner". De tre dikterna är – möjligen i konkurrens med helgonlegenderna – Sveriges äldsta egentliga fiktionslitteratur. Den spreds av och vände sig till samhällets yppersta elit. När dessa spännande och romantiska berättelser spreds över Europa i olika handskrifter på olika språk var begrepp som original och översättning ännu inte definierade. De svenska ”vändningarna” av Eufemiavisorna kan utifrån vår tids synsätt kallas omgestaltningar eller parafraser.
Dorothea Dunckel kämpade hårt för sitt eget författarskap, men motarbetades av litterära konjunkturer och av konventioner för kvinnliga författarskap. Som översättare satte hon avtryck bland annat i många kommersiellt framgångsrika häftesserier. Dessutom gav hon avgörande hjälp vid faderns och makens många översättningar.
Författarparet Sjöwall Wahlöö firade enorma framgångar med krimalserien Boken om ett brott. Samtidigt som de skrev böckerna i serien var de också verksamma som översättare av amerikansk kriminallitteratur, en syssla som på flera sätt samspelade med eller speglade deras författarskap.